isabellejimsdotter

Vår ateljé! 

En favvostammisbar.

Idag hade vi en 2 timmars föreläsning om stress för arkitektstudenterna. Ganska tydligt att vi är en rätt stressad sektion. Det jag dock fick ut av föreläsningen var väl ungefär att JA, jag är äckligt stressad och hade de flesta symptomen och JA, jag beter väl mig och är väl ungefär så som man tydligen INTE skall vara. Men det är inte lätt att bara ändra sin personlighet?

2 timmar på den föreläsningen gjorde mig nästan mer stressad, av att missa 2 timmar man kan göra nåt vettigt av. När den var slut övertalade jag minst lika stressade och prestationsångestfyllda Emma att INTE stanna kvar i skolan för att lära sig CAD utan hjälp och cyklade ner på stan för att köpa mappar till fantasiprojekten. Planen var att ta en korv och skynda hem alternativt till skolan igen. MEN. Vi tog till oss stressföreläsningen och bestämde oss för att käka på Wayne's istället.

Skitbra idé! Tills jag insåg att jag ju inte kunde tänka mig äta någon mat som fanns där. Eller någon annanstans. Det blev kanelbulle och chailatte. Jag ville verkligen köpa en varm macka eller något, men jag hade aldrig kunnat äta den. Jag har aldrig varit med om denna känsla innan. Men det går nog över.

Nu sitter jag i soffan och har kollat på TV samtidigt som jag... pluggat. Klart att jag inte kan glömma skolan bara SÅ. Renskrivit dagens arkitekturhistoriaföreläsningsanteckningar och försökt förstå dem. Arga Snickare, Glee, Jersey Shore, Kalla fakta i ett evinnerligt zappande. Tydligen ska man också gå och lägga sig tidigt för att slippa stressen. Hm. Klockan är elva. Jag funderar starkt på att skolka första timmen imorgon.

JAG ÄR HUNGRIG.

Nattinatt

Nu kom jag och tänka på en låt jag lyssnat på många gånger med Bethany Dillon;

För övrigt har jag varit i skolan till 21 ikväll. Men när jag satt där i min ensamhet, lyssnade på Bruno Mars och Photoshop:ade/inDesign:ade färdigt hela fantasiprojektet så insåg jag att jag egentligen ju hade ganska roligt. Faktum är att det inte var det minsta synd om mig som satt i skolan hela kvällen. Jag gillar ju att pyssla med sånt. Lika väl som jag kunnat sitta framför TV:n hemma och inte göra något vettigt kunde jag ju sitta där och göra något kul och vettigt! Åjo! Så det känns jätteskönt att fantasiprojektet sammanställts och allt. Dock är inte stolen helt färdig men jag känner inte att det brinner i knutarna vad gäller att göra den helt färdig.

Jag vill inte sova. Jag har totalvänt på dygnet. Jag vill aldrig sova när jag måste sova. Jag får aldrig lov att sova när jag vill. Eller jo. På helgerna. Men det slutar ju alltid i att dygnsrytmen går åt skogen och det blir ännu värre måndag morgon. Ja, alltså imorgon bitti. Om ja, 6 timmar. Jag vill inte ens tänka på det.

Helgen var go. Fredag blev det A-bar och jag hade kul! Kom inte hem förrän vid 5-tiden på morgonen. Där och då klev jag i pyjamasen. Och jag levde sedan i pyjamas resten av helgen. Jag har inte haft någon lust att socialisera mig över huvud taget. Jag vet inte vad det är, men jag tycker inte så vidare om mig själv för tillfället, framförallt inte bland folk. Så jag sa hej till soffan och sängen och höll mig där lördag och söndag. Eller, jag var tvungen att socialisera mig 20 sekunder med personalen på Willys när självkassagrejen inte funkade.

Jag har inte haft matlust på 5 dagar eller något sånt. Det är underligt. Jag har inte haft lust att laga mat. Och när man inte äter får man ännu mindre energi. Det är ju inte som att man inte är hungrig. Men att äta känns ju bara äckligt. Men choklad är jag fortfarande sugen på. Såklart.

Men, back to reality imorgon. Jippie. Skolan här kommer jag. Godnatt.

Tenta imorgon. En sak mindre brukar betyda tusen nya saker. Ska man inte vara förväntansfull, inspirerad och nyfiken? Positiva klubben tackar för sig och går och äter toast. Igen. För jag orkar inte laga mat.

Hejsvej