isabellejimsdotter

Dagen som blev en motsatsdag till dagen före - det är idag det! Okej, en del stress - MEN. Sådan lättnad i slutändan. Jag var i skolan till halv tolv ikväll ungefär, men med så sjukt mycket mer energi än igår. Och vårt projekt i skolan, som igår var droppen som rann över bägaren, blev idag nästan helt färdigt. Lite smådetaljer kvar men ni förstår inte hur sjukt det är att vi hunnit så mycket idag. Det kändes som en omöjlighet. Vi såg framför oss att vi skulle få sitta hela natten mellan söndag och måndag för att hinna. Det hela blev inte bättre av att vi i morse fick två extra uppgifter utöver allt annat vi var tvugna att göra - ni förstår inte hur sjukt det är att man på en torsdag kan dela ut ännu fler uppgifter när allt ska vara klart måndagen efter? De räknar med att man ska sitta dygnet runt, veckodag som helgdag, på arkitekt - det säger de helt öppet.

Men utan att vi fattat ordet av't så blev allt gjort. Det hade säkert kunnat kluras mer på varje delmoment men förtusan - VI KLARADE DET och det känns underbart. Ett steg närmare - vart det nu är jag är på väg. Inte jag vet. Dessutom insåg vi i all hast att vi har hela måndagen att arbeta på, som vi helt hade missat. TJOHOOO.

Nu har jag precis druckit världens största glas mjölk - för att jag var törsdig och för att den går ut på datumet imorgon. Jag tänkte på Micaela när jag gjorde det, min mjölkoman där borta i Örebro som jag tänkte hänga med på lördagdag om allt går planenligt. Yey. Dessutom blir det en reunion med au pairtjejer på lördagskvällen; camilla, filippa, erica, maria, caroline och elisabeth. OCH imorgon kväll blir det häng med Alex och Staffan! Hoppas också på bokmässan med Ballex på söndag. Och om jag hinner hälsa på mormor och morfar; jobbigt bara att förklara blåtiran. Nej det har jag inte sagt något om på bloggen, men YES jag har en blåtira, vansinnigt mörklila och ful just nu. Den kom till i fredags när jag satsat lite väl hårt och effektivt på en förfest före nollegasquen som jag totalmissade. Istället snurrade jag in i ett träd och hips vips låg jag på rygg i gräset med en bula size golfboll i pannan. Otroligt onödigt. Och här är jag en vecka senare och påminns varje gång jag ser i spegeln, eller varje gång jag för den delen möter någon som gillar att påpeka det hela; "hej blåtiran!" eller "akta trädet!" osv. av att mitt högra öga är omgärdat av något VÄLDIGT mörklila/svart och fult. Börjar bli grönt, är väl ett steg i rätt riktning.

Over and out. X2000 imorgon kl fem.