EN.LEDIG.DAG

Söndag. Idag har jag fått sova hur länge jag vill. Och TACK MIcan för att vi åkte hem igår som jag ville så jag fick vakna upp i min egen säng för det älskar jag. Vad kan bättre förstöra en ledig dag än att vakna upp efter några DÅLIGT sovda timmar i någon soffa någonstans med sminket på och bara känna sig äcklig och inse att man måste ta sig HEM pch börja om liksom innan man kan börja njuta av sin lediga dag. Nej. Man vill vakna upp i sin egna säng till varje pris.

NU spelar Mican: "Just a small town world - living in a lonely world..." Den låten är BARA USA för mig. Det kändes som om varje live bank spelade den på alla de där små pubarna. Åh. Jag har fortfarande huvudet insnöat på USA. Jag kommer på mig själv med att allt jag hör någon säga eller göra kan jag associera till USA. Jag måste sluta med det. Det låter säkert jätteskrytigt. "Jaaa men i New York så..." Alltså vilken bitch jag måste låta som. Förlåt. Men. För mig känns det ju lika normalt som att säga "Förra veckan var jag i Kungälv och..." Och alla mina närmaste minnen är därifrån. Det var där jag gjorde allt. Här jobbar, sover och äter jag mest. Det är inte lika mycket kul att berätta om det.

Igår jobbade jag min första landskamp på Ullevål. Jag var så sjukt glad att LarsGunnar lät mig vara "extra - springhjälp" som jag frågade om redan på morgonen via sms. Ja, det är kanske lite att smita från det jag var nervös inför. Jag jobbade definitivt inte mindre än vanligt, men jag slapp bara ha ansvar för två loger och stå där och säga "Hej och välkommen till Ullevaal. Jag heter Isabelle och är er värdinna ikväll" vilket jag avskyr att göra. Jag sprang istället runt som en idiot och hjälpte alla med allt och sprang bort och hämtade pölser och vinöppnare och annat som fanns långt bort som de andra inte hade tid eller möjlighet att hämta i stressen. Det hade varit intressant att veta hur många kilometer man går under ett pass..

Efter jobbet bytte alla om och tog plats i Colosseumbaren på nedervåninigen där det var uppdukat för Grand Prix Fest - dvs Eurovisionfest. Det är kanske inte riktigt rätt ställe för mig att se Eurovision på eftersom jag är så seriös och helst vill sitta i ett tyst rum med andra lika seriösa som förstår att under låtarna är det helig tid, man måste vara tyst förutom kanske vissa väl valda kommentarer i pauserna i låten. Inte i ett stojjigt festrum där de flesta totalt sket i programmet. Å andra sidan var ju inte Sverige med så det blev inte riktigt samma sak. Jag är äkta ledsen över det. Jag gillade ju verkligen Anna och hennes låt. Jag brukar sjunga den varje dag när jag går/springer till T-bana för att peppa mig själv. "CAUSE THIS IS MY LIFE MY FRIEND! AND THIS IS MY TIME TO STAND!" 

Av någon wierd anledning och möjligtvis av några öl hejade jag helt desperat på Frankrike. Jag minns nu inte ens låten men då tyckte jag den var grym. Jag måste nog lyssna på den igen och se om den verkligen var så bra. Men det var flera jag gillade tydligen men jag minns inte vad jag tyckte om vinnarlåten. Då var jag mer noga med att dansa runt som en toka till "I'm a Barbie Girl in a Barbie World"!.

Festen på jobbet varade till efter tolv, alltså missade jag sista T-bane hem som jag bestämt att jag skulle ta eftersom jag är en solklar party pooper STILL. Jag är så totalt osugen på att festa sen jag kom hem från USA. Det är helt knäppt. Hum. Men jag blev som sagt övertalad att stanna och sedan drog hela gänget vidare med T-bane. DET VAR VILT kan jag säga. Herregud. Jag är glad att jag inte satt nykter brevid detta enorma gäng på T-bane alltså. Det var GANSKA högljutt och Philip som druckit en hel konjak av något slag HÄNGDE i taket och gjorde fina konster. HAHA. Jag trodde att alla skulle med ut men folk droppade av här och där och vi var inte jättemånga som gick av på Stortinget. 4 av oss tappade dessutom bort resten av gänget, jag Mican Stian och Philip som ville sitta ner på rumpan på gatan med sin ryggsäck där han förvarade mer dricka som han höll så kärt.



Vi hittade tillslut fram till rätt ställe, BTIZ - vi trodde först att det hette Beatrice haha. Det var jättemysigt och skitbra musik, såndär knäpp musik, inte alls vanlig pop utan massa gammal BRA musik. Jag cepedansade en del och det var ju keeewl. Men efter midnatt kör jag ju alltid helt naturligt på vatten vilket alltid leder till att jag blir trött. Det är alltid en balansgång - dricka mer och vara mer pigg men må sämre dagen efter eller sluta dricka och bli helt vansinnigt trött och tråkig före alla andra men må bra. JAG MÅR BRA IDAG GOTT FOLK och jag älskart! Men jag kanske har lite dåligt samvete över att Mican och Janni (eller var det GIANNI?) fick ta den första nattbussen hem med mig. Vi var ändå inte i säng förrän 3.30am. Kan väl inte vara för tidigt? SO.

Nu har jag vaknat här och solen skiner och det är en ledig dag. Kanhända är det också min enda lediga dag tills 12e juni. Om Eline inte hittar någon annan att ersätta henne på jobb 5e juni så hon kan spela Squash NM så har jag lovat att ställa upp. Då blir det liksom 5 dagar på postbanken plus 4 på UBC på en vecka. Men så är det - jag har ju sagt att jag måste jobba ihjäl mig.

Idag vill Mican spela volleyboll. Så det kanske blir så.. bara jag slipper stressa he he he...

Puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0