isabellejimsdotter

Sedärja. Idag runt 15.30tiden uppdaterade jag en viss internetsida på jobbet för kanske 100:e gången idag och tillskillnad mot de eventuellt 99 andra gångerna, då en suck varit största reaktionen, blev det denna gång hopp och studs och glädjeutbrott (lagom måttligt dock, jag jobbar ändå på en bank där en viss diskretion måste levas upp till). Men jag sprang bort till Monica och studsade med ett smil som nog egentligen var större än möjligt med tanke på att min mun är ytterst liten.

"Hvad skjer?" undrade hon och jag utbrast "JAG FÅR GÖRA ARKITEKTPROVET!!!". Jo, för att ta det hela från början så kan jag tala om för dem som missat hela grejen att jag har gjort hemprovet till arkitektprovet vilket är ett alternativt sätt att komma in på arkitektprogrammet i Sverige om man inte har 20,0 i gymnasietbetygssnitt, alltså maxsnitt. Det är över 1000 som skickar in hemuppgiften, närmare bestämt 1021 i år och 43% av dessa valdes idag ut att få göra provet som pågår under två dagar i juni. Ja jag förstår också att det nästan är varannan sökande som fått gå vidare och att det kanske inte är så himla utmärkande men det är faktiskt ett steg i rätt riktning. Om jag nu vill plugga till arkitekt i Sverige, vill säga.

Jag kör iallafall på denna linjen nu samtidigt som jag parallellt kan checka vidare angående college i USA. Bra att ha alternativ och oddsen talar väl ändå för att jag inte kommer in på arkitektprogrammet. Menmen. Försöka bör man, annars dör man..eller nåt.

Dåså, då vet det sagt. Kul att jag berättar detta för världen. Kanske är bättre att hålla tyst så att jag slipper skämmas om jag är helt värdelös på provet sedan. Men jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag kan inte ha några egna hemligheter.

Och till en helt annan sak jag kom på igår, som jag saknar väldigt mycket, är UPPMÄRKSAMHET. Jag nästan kräver det just nu. Det måste erkännas. JAG BEHÖVER MER UPPMÄRKSAMHET.

slut.