isabellejimsdotter

En såndär schleten häxröst har jag nu, sexigt hes tänker jag. Rösten och en allmänt trött kropp är resultatet av denna helg. En grym helg. Jag tappade rösten i fredags, och gjorde det nästan igen på lördagen. Fast det är nog ett bra bevis på hur kul jag hade.

Fredagen började med ett mysigt hejdåkalas för mig, välkomstfest för Michaela. Det var mest bara low key snack time så att säga, med lite olika appetizers och efterrätt. Jag hade bakat brownies, chocolate cup cakes och chocolate chip cookies. 10 brudar kom över och de var så gulliga. Jag fick heliumballonger, Halfbaked glass, ett underbart, inramat fotokollage med foton på mig och Camilla, en apa, godis och annat smått och gott. Dessutom kom grannfamiljen över och gav mig 2 Tshirts. Så otroligt tacksam är jag. Jag bara satt där och log och tänkte att det är helt otroligt vad lyckligt lottad jag är som har så många vänner som är så snälla mot mig. Jag tycker om er helt galet mycket allihopa och jag kommer att sakna er som en rosa gris.

10.10 gick tåget mot NYC. 10.10 kom Lotta, Evelyn och Rebecca till tåget. Fatta panikstressen som infann sig när de ringer och säger att de råkat köra fel till tåget när vi andra står där och väntar. Tidsmarginalen var knapp men det gick precis. Väl framme på Penn tog vi en limo till Juliuet. Eller nästan till Juliet eftersom taxigubben hade noll koll. Vi mötte upp resten av det svenska megagänget och jag hade fantastiskt kul på Juliet. Ägaren kom med vodka och champagneflaskor. Mican, Emelie, Anna och Jocke kom också vilket var hur kul som helst! Efter ett tag sa ägaren att det var dags att dra till hans andra klubb, Greenhouse i SOHO. Han fixade fram limo och vi glassade dit. Tusan vad jag kommer att sakna känslan av att vara så speciell. Alla borde få uppleva detta.

Det var en galet skoj kväll. Jag råkade bli ganska full men det gjorde nog bara kvällen ännu bättre för min del. Trots att jag råkade sätta mig på vårt drickabord. 2 gånger. Vi tog taxi hem vid..3 nångång och jag såg till att Michaela kom hem vårt hus sedan drog jag på en efterfest där Kevin var. Givetvis var detta ännu en natt med stor brist på sömn. Himla tur att hans föräldrar varit bortresta tors-mån, jag har ju nästan flyttat in där känns det som. Perfekt så att jag har sluppit sova på en luftmadrass i ett iskallt lekrum.

Lördagen blev middag ute med familjen och sedan fest. Jag spenderade $0 på hela kvällen. Drickan var gammal dricka jag redan köpt för längesen som ändå skulle drickas upp. Camilla min älskade fis körde mig till Evelyn på förfest, och sedan till OL. Bartendern bjöd mig på 2 shotar och sedan fick jag skjuts hem av Kevin. Och kan jag också få tala om hur bra han är min pojkvän. Han hade varit där kvällen innan och talat om för alla att det var min sista kväll och hade ordnat med så att managern på OL och Mike Bartendern kom fram med en stor hink med prylar till mig som avskedspresent. Jag var så himla glad så jag kunde spricka. Här kan vi verkligen snacka om att känna sig speciell. Det var Tshirts, kalender, pennor, nyckelringar, flasköppnare, flaskkylare, kylskåpsmagneter osv. Sedan tog bandet upp mig på scen och berättade att "This is Isabelle, she has been here for a year and she practically lives here at the OL (!!!!! pinsamt!). She is leaving on Monday and we're gonna miss her so much! ...osv" Haha inte för att någon annan på hela stället brydde sig, de flesta undrade nog bara vem sjutton jag var haha, men det var ändå kul. Detta tack vare Rebecca och Evelyn som snackat in sig hos basisten ;)

Vi drog rätt tidigt men jag hade absolut en lyckad kväll. Hela helgen var underbar, precis som den ska vara om det är ens sista. Sista helg. Sista sista sista helg i detta underbara land. Jag tror att jag är ganska nöjd. Jag vill så mycket mer, men jag kan ändå med gott samvete säga att jag har levt livet. Mamma föreslog dock att jag skulle ta in på något slags rehab eller alkoholavvänjningsklinik när jag kommer hem, pappa tyckte jag kunde följa med honom på KOS (kyrkornas omsorgsgrej som han har hand om) och hänga med fyllegubbarna så att jag skulle bli avskräckt. Jag vet inte hur det kommer bli men jag är tveksam till om jag någonsin kommer att få uppleva något liknande igen. Ett helt galet bra år i USA. It's all good times!