It's over.

Jag sitter vid datorn. Exakt vad jag bestämde att jag inte fick. Men bara en liten stund till. Pytte. Ja, jag undviker att ta tag i mitt liv. Jag måste packa. Tanken är att jag idag och imorgon ska ha packat ner hela mitt liv i två resväskor. En av dem ska med till Californien. TROLIGT att jag kommer lyckas. Jag vill inte ens försöka. Det är som ett slutligt tecken på att allt är över. Jag är kanske en gnutta drama queen:aktig nu men det känns minst sagt som om livet tar slut här och nu. På torsdag kommer nästa au pair till familjen. Hej utbytt. Fast det känns inte så farligt ändå. Det är värre att lämna livet här. Men jag vill inte ha en emodeppblogg så jag kan tala om något roligt.

Helgen var grymt bra. Jag åkte hem till Kevin på fredagskvällen, sedan drog vi in till NYC på lördag och när han drog hem till sin kompis för att kolla på amerikansk fotboll gick jag vilse för att slutligen hitta fram till ett hostel på 60th street. Där träffade jag äntligen mina knasbollar som kom dansandes ner för trapporna; Mican & Emelie! Så galet kul att se dem igen, och fastän det varit ett år sedan sist kändes det som om vi sågs senast förra veckan. Allt är som vanligt och de är lika galna och roliga och BRA som alltid. Vi "gjorde" Times Square och sedan höll vi på att förfrysa så vi tog oss till den lilla hemmafesten som Kevin var på och det tyckte jag var en sjukt bra idé! Tjejerna stack hem tidigt vilket inte är speciellt förvånande eftersom klockan var 4 på morgonen för dem. Jag stannade kvar och blev väldigt underhållen av min väldigt fulle pojkvän och sedan drog vi ut på en bar. Jag drog hem till honom även denna kväll så det blev enna en weekendsemester! Söndag blev det NYC med mina flickor igen. Jag stoppade dem från deras galna idé att GÅ hela vägen från 60 street ner till Ground Zero. Typisk svensk idé. Sa min idé var istället att ta oss ner via subway till ground zero och ses där.

Här kan man då få för sig att jag skulle vara den vana USAbo'n som hittar och kan och kommer dit som en plätt. Man kan också få för sig att Mican och Emilia som varit i USA i mindre än att dygn skulle vara ett par normalt förekommande turister som hamnar totalt vilse. Där trodde vi alla fel! När jag äntligen lyckats hitta ner dit sitter de lugnt och väntar på mig på Burger King. "Hur kom ni hit?" undrar jag. "Vi tog blå E ner hit till WTC." Jaha tänker jag som tog ca 6 olika tunnelbanetåg åt alla olika riktningar men som ändå hamnade på helt fel station och fick GÅ sista biten. Jag vet inte om detta kan skullas på dåligt lokalsinne, att jag är för stolt för att fråga om hjälp eller om jag helt enkelt suger.

Det blev iallafall Ground Zero, WTCmuseet, Battery Park, Financial District, ChinaTown, Little Italy och sedan var dagen över! Så otroligt mysigt att vara med er igen kan jag tala om.

Inlägget vill jag härmed avsluta med en låttext. Det är myspys Martin Stenmarck som sjunger den. Tyvärr är texten alldeles för bra för själva låten plus att Martin Stenmarck, som annars är bäst, faktiskt har så dåligt engelskt uttal att man stör sig genom hela låten på det. Men texten. Ja den är perfekt. Jag tror att om man har någon som tycker såhär om en så kan man lika gärna gifta sig på stört!

She says "don't stare at me"
She's afraid that I might see
Those five extra pounds she talks about
And I don't know what she's talking about

She looks through magazines
With every face, she dreams of
Looking like somebody else
I wish she wasn't so hard on herself

Then she falls asleep with just my t-shirt on
But even when her hair's messed up and her make-up's gone

You can't hide beautiful
You can't hide wonderful
There's nothing that she has to do
It just comes natural
She makes it look easy
I love what she does to me
No way to disguise
The way that she shines
You can't hide beautiful

She can take a simple dress
Put it on and turn some heads, man
And every time she moves she gets me
She doesn't even know she's sexy

And the way she thinks sometimes
I don't know, it blows my mind
She makes me laugh and makes me dream
I love the way she looks at things

A little peace of heaven god gave to this world
She might think she's just an ordinary girl

But, you can't hide beautiful
You can't hide wonderful
There's nothing that she has to do
It just comes natural
She makes it look easy
I love what she does to me
No way to disguise
The way that she shines
You can't hide beautiful
You can't hide beautiful

She makes it look easy
I love what she does to me
No way to disguise
The way that she shines
You can't hide beautiful
You can't hide beautiful
You can't hide beautiful



Kommentarer
Postat av: sofia

Ahhh, jag lider med dig, det är svårt att skiljas från nya vänner och kärlek.... Hoppas du får det suvve i Carlifornien och när du kommer hem måste du berätta litehar NYC ideér för min mamma, vi har köpt en USAresa till henne i 70-årspresent. Hon och min bror åker till bl.a NYC i mars... Det ska bli kul att se dig igen! Du är ju en av alla de kids som har en liten boplats i mitt hjärta! Ska tänka på dig och be en bön om att du får plats med allt i väskorna... kram SOfia

2010-01-11 @ 16:38:50
URL: http://greatlove.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0