isabellejimsdotter

Jag älskar sås. Var middag bör ha sin sås tycker jag, och det står jag fast vid. Micaela kallar mig ibland Isabelle Sås Petersson. Kan stämma. Jag har aldrig ansett att jag kan laga mat. Mamma har väl försökt att lära mig men jag har inte varit intresserad, punkt slut. Fast genom åren har jag ju insett att ibland finns inte mat på bordet (Även om jag hemma är väldigt bortskämd med det) och då måste man laga något själv. Vad är då viktigast att kunna? SÅS!

Det är det enda jag på rak arm kan säga att mamma har lärt mig (Hon har nog försökt med fler rätter men detta är det enda som fastnat), hur man gör sås, helt basic. Brun sås och vit sås fick jag lära mig. Sedan dess har min såsreportoar breddats något.

Stuvade makaroner finns ofta på matlistan här. Men broccolisås, ostsås, fiskpinnesås, brunsås, currysås, champignonsås, majssås, skinksås är andra favoriter. Dessutom är heller inte min CHOKLADSÅS fy skam. Jag sitter just nu och njuter av min champignonsås som jag experimenterade fram idag. Såsen som är anledningen till att detta blogginlägg existerar.
 
Jag måse också tillägga att färdigsåser är FUSK. Fusk fusk fusk. Man ska göra själv, från scratch. Grädde är ganska så mycket ett måste.

Varför måste det finnas sås? Jo av den enkla anledningen att mat utan sås är torrt och inte gott. Jag satt och funderade på om man kunde blogga om sås. Nu har jag svarat på frågan helt själv, ja det kan man! It's done!

Nu ska jag se om jag kan skrapa ut slatten sås som är kvar i kastrullen.

Slurp